Sarkofagen och New Safe Confinement

För att hindra det radioaktiva materialet i reaktor 4 från att spridas byggdes först en sarkofag, och senare ett enormt nytt skyddshölje. Här förklarar vi båda — och varför det behövdes två.

Den första sarkofagen (1986)

Redan månaderna efter olyckan byggdes en väldig konstruktion av betong och stål runt den förstörda reaktorn. Den kallades officiellt ”Skyddet” men blev känd som sarkofagen. Den färdigställdes anmärkningsvärt snabbt — på ungefär ett halvår — av likvidatorerna, under extremt svåra och farliga förhållanden.

Varför den byggdes så snabbt

Syftet var akut: att täcka över den öppna härden för att stoppa fortsatta utsläpp, skydda mot väder och hindra spridning av radioaktivt damm. Tidspressen var enorm, och bygget skedde delvis på distans eftersom strålningen var för hög för längre vistelse intill reaktorn.

Varför sarkofagen inte räckte

Eftersom den byggdes så snabbt och under sådana förhållanden blev sarkofagen aldrig en permanent lösning. Med tiden uppstod problem:

Konstruktionen åldrades, rostade och fick sprickor.
Regnvatten kunde tränga in och komma i kontakt med det radioaktiva materialet.
Det fanns risk för ras, vilket skulle kunna virvla upp radioaktivt damm.

En tillfällig lösning som höll för länge

Sarkofagen var aldrig tänkt att hålla i mer än några decennier. Mot slutet behövde den stöttas och förstärkas i väntan på en mer hållbar lösning.

New Safe Confinement

Lösningen blev New Safe Confinement (NSC) — på svenska ungefär ”det nya säkra inneslutningshöljet”. Det är en gigantisk båghuvad stålkonstruktion, ett av de största rörliga byggnadsverk som någonsin uppförts. Den byggdes bredvid reaktorn, på säkrare avstånd, och sköts på plats över den gamla sarkofagen 2016. Det togs i drift mot slutet av 2010-talet.

Byggt vid sidan av — sedan inskjutet

För att skydda arbetarna byggdes valvet en bit bort och rullades på plats på räls. Det var ett sätt att lösa problemet att man inte kunde bygga säkert alldeles intill den strålande reaktorn.

Syftet med NSC på lång sikt

NSC är konstruerat för att hålla i omkring hundra år. Det fyller flera syften:

Innesluta reaktorn och hindra spridning av radioaktiva ämnen.
Skydda den gamla, sköra sarkofagen från väder och ras.
Göra det möjligt att på sikt — med fjärrstyrda kranar inne i valvet — montera ner den gamla sarkofagen och hantera materialet i reaktorn under kontrollerade former.

NSC är alltså inte slutet på historien, utan ett skydd som ska ge tid och möjlighet att hantera reaktor 4 säkrare under lång tid framåt.

Läs vidare

Människorna