Förloppet
Evakueringen av Prypjat och zonen
Evakueringen efter Tjernobyl skedde i flera steg — först den närmaste staden Prypjat, sedan en allt större zon runt kraftverket. Sammanlagt tvingades långt över hundratusen människor lämna sina hem.
De första 36 timmarna
Trots att strålningsnivåerna steg kraftigt redan natten till den 26 april dröjde beslutet om att evakuera Prypjat. Först på eftermiddagen den 27 april — ungefär 36 timmar efter explosionen — gavs ordern.
Själva evakueringen gick sedan snabbt. Omkring tusen bussar fördes in och stadens cirka 49 000 invånare lämnade på bara några timmar. De fick beskedet att de skulle vara borta i ungefär tre dagar.
Dröjsmålet berodde dels på att de ansvariga underskattade hur allvarligt läget var, dels på en obenägenhet att erkänna katastrofens omfattning. Den fördröjda informationen är en av de mest kritiserade delarna av hanteringen.
Den växande zonen
Efter Prypjat utökades evakueringen. Under de följande dagarna och veckorna upprättades en avspärrad zon — först omkring 10 kilometer, sedan utvidgad till ungefär 30 kilometers radie runt kraftverket. Byar och samhällen inom denna zon tömdes.
Sammanlagt evakuerades omkring 115 000 människor under 1986, och ytterligare cirka 220 000 under de följande åren från mer förorenade områden i framför allt Belarus, Ukraina och Ryssland. Siffrorna anges något olika i olika källor.
Cirka 115 000 evakuerade under 1986 och totalt över 300 000 över tid är vanligt förekommande uppskattningar. Exakta tal varierar mellan källor beroende på vilka områden och årtal som räknas in.
Djuren och det som lämnades kvar
Eftersom människorna trodde att de skulle återvända lämnades nästan allt kvar — möbler, kläder, leksaker och husdjur. Husdjur som lämnades fick i många fall avlivas för att hindra spridning av radioaktiva ämnen. Det är en av de många svåra detaljerna i evakueringens historia.
Ett liv i förskingring
De evakuerade fick nya bostäder på andra orter, bland annat i den nybyggda staden Slavutytj. Många bar med sig en livslång oro för sin hälsa och en sorg över det liv de tvingats lämna. De sociala och psykologiska följderna av uppbrottet räknas, vid sidan av de direkta strålskadorna, som en av katastrofens största effekter.