Fakta om Tjernobylverket
1972 började CNPP – Chernobyl Nuclear Power Plant byggas, vars officiella namn är Vladimir Lenin Nuclear Power Plant (Чернобыльская АЭС им. В. И. Ленина)
Kraftverket har fyra RBMK-1000 reaktorer som började byggas 1972 och den första reaktorn – Reaktor 1 stod klar 1977, Reaktor 2 år 1978, reaktor 3 år 1981 och reaktor 4 år 1983.
Ytterligare två block med varsin reaktor, nr 5 och 6 hade påbörjats men arbetet avbröts omgående vid katastrofen på reaktor 4 och 1989 avbröts arbetet helt med dem.
Tjernobylverket var igång med reaktor 1-3 ända fram till år 2000 och 2015 meddelades att reaktor 1-3 var tömda på bränsle och avvecklingen av kraftverket har påbörjats.
Chernobyl är det engelska namnet på Tjernobyl, i Ukraina föredrar de istället Chornobyl som namn.
Konstruktion och Design: Bygget av Tjernobylkraftverket började på 1970-talet. Det var av typen RBMK-reaktor (Reaktor Bolshoy Moshchnosti Kanalny), en design som var unik för Sovjetunionen. RBMK-reaktorn var en grafitmodererad, tryckvattenkyld reaktor.
Reaktorer: Anläggningen hade fyra fungerande reaktorer vid olyckstillfället 1986. Två ytterligare reaktorer var under konstruktion vid den tiden.
Energioutput: Vid full kapacitet producerade de fyra reaktorerna tillsammans omkring 10% av Ukrainas elektricitet.
Olyckan 1986: Den 26 april 1986 inträffade världens värsta kärnkraftsolycka i reaktor 4 efter en säkerhetstest där säkerhetssystemen avsiktligt kopplats bort, vilket ledde till en okontrollerad reaktionsökning och en serie explosioner.
Radiologiskt Utsläpp: Explosionen resulterade i en enorm frisättning av radioaktivt material i atmosfären, som spreds över stora delar av västra Sovjetunionen och Europa.
Sarkofagen: En betong- och blystruktur, känd som ”sarkofagen”, byggdes snabbt för att innesluta reaktor 4 och begränsa ytterligare radioaktivt utsläpp.
Ny konfineringsstruktur: En nyare och mer hållbar struktur, ”New Safe Confinement” (NSC), slutfördes 2016 för att omsluta den ursprungliga sarkofagen och reaktor 4. Den är designad för att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen i framtiden och möjliggöra säker nedmontering av reaktorn.
Stängning av anläggningen: De övriga reaktorerna vid Tjernobylverket fortsatte att vara i drift efter olyckan, med den sista reaktorn (Reaktor 3) som stängdes ner i december 2000.
Förbjudet område: Området runt kraftverket, nu känt som Tjernobylzonen eller Zonen, är fortfarande starkt reglerat och tillgång är begränsad på grund av farorna med radioaktivitet. Delar av zonen har blivit tillgängliga för turister under guidade turer.
Efterverkningarna: Olyckan vid Tjernobylverket hade djupgående effekter på kärnkraftsindustrin, miljön, hälsa och den globala politiken kring kärnsäkerhet och strålningsskydd. Det har också blivit ett starkt symboliskt exempel på riskerna med kärnkraft och konsekvenserna av mänskliga misstag kombinerat med tekniska brister.